tisdag 5 juli 2016

Veganism och feminism går hand i hand.

(OBS. till följd av olika förtryckande strukturer har olika grupper olika möjlighet att i olika utsträckning manifestera sin veganism).

Veganism och feminism går hand i hand och att praktisera veganism är i mångt och mycket en feministisk handling. Tänkte spåna lite högt kring varför.

Liksom människor blir djur könade och deras förtryck skiljer sig beroende av huruvida individen fastställs som hona eller hane. Ett hondjurs (liksom en icke-mans) kropp och dess fortplantningsförmåga utnyttjas och exploateras för att tillhandahålla andra njutning. Vi kan ta kor som exempel. Korna tvångsinsemineras (=våldtas) genom att en lång metallsticka som laddats med tjursperma förs upp i deras vaginor. Syftet är att säkerställa kons mjölkproduktion eftersom en ny kalv innebär mer mjölk, samt såklart för att föda upp nya mjölkkor. När kalven fötts stjäls den från mamman inom ett par timmar (ja, även på ekologiska gårdar). Tjurkalvar skickas direkt eller inom två år till slakt. Honkalvarna föds upp på mjölkersättning medan mejerierna gör vinst på deras riktiga föda -deras mammas mjölk. När de är gamla nog upprepas cykeln och då de efter 5-6 år inte längre kan producera varken fler kalvar eller mer mjölk ses de som ”förbrukade” och förs till slakt. En kos naturliga livslängd är 20-25 år. Kan tillägga att buren där korna insemineras på engelska faktiskt kallas ”rape racks” av branschen.

Det var korna, men på samma sätt tvångsinsemineras grisar gång på gång i fläskindustrin och hönor avlas fram för att konstant lägga ägg, vilket sätter enorm press på deras kroppar och bidrar till skador och sjukdom. Hondjurens reproduktiva organ och förmåga exploateras ständigt.

Det kan diskuteras huruvida våldtäktsbegreppet ska användas i beskrivningen av hondjurs tvångsinseminationer. Kanske riskerar en att urvattna begreppet. Samtidigt tänker jag att tvångsinseminationerna faktiskt är med och bidrar till normalisering av våldtäkt och alltså i förlängningen är med och bidrar till våldtäktskulturen.

Det finns slående likheter mellan retoriken om våldtäkter, sexuellt ofredande osv. och språkbruket för att legitimera konsumtionen av animaliska produkter. ”Boys will be boys”, ”män can’t help themselves” när de ser ett par välformade tuttar” vs. ”jag skulle aldrig kunna ge upp kött, det är bara föör gott”, ”men alltså jag kan bara inte dricka mitt kaffe utan mjölk”. Retoriken döljer och normaliserar på samma sätt lidande till förmån för njutning. Dessutom finns en mängd studier som visar på samband mellan djurplågeri och våld mot kvinnor.

Såväl kvinnor som djur objektifieras, djur mer än människor ty dessa ses verkligen som saker oförmögna till tanke och känsla och som kan utnyttjas utan några som helst betänkligheter. Objektifiering är ett effektivt första steg till att rättfärdiga förtryck. Därtill blir kvinnor i reklamer, popkulturen osv. animalized (finns det ett svenskt ord?) och djur feminiserade för att ytterligare kunna profiteras på i patriarkatet. Snabba exempel på detta är Playboy-kaninerna, sexiga djurdräkter inför halloween eller att kalla unga tjejer för ”lammkött”. 



Kvinnors förtryck överlappar helt konkret med djurens och bägge 
förtrycken hjälper tillsammans till för att upprätthålla mannens maktposition i patriarkatet. Varför betraktas aktiviteter innehållande grymma inslag mot djur såsom jakt, grillning och köttätande framförallt som manliga? Varför behöver organisationer som PETA kampanjer som försäkrar män om att deras manlighet inte kommer kompromissas bara för att de börjar äta mer växtbaserad kost?


När vi nu ändå är inne på PETA... På samma sätt som jag är övertygad om att veganism bör vara en del av feminismen behöver veganrörelsen (akut!!) också ett feministiskt perspektiv. I olika kampanjer för att sprida veganism används kvinnokroppar på ett otroligt osmakligt och sexistiskt vis.  

För att nå totalt jämställdhet utan förtryck på alla plan måste alla förtryckta grupper räknas in. Det går inte att ranka förtryck eller förhålla sig till kampen med ett antingen-eller. Förtrycket sker intersektionellt och så bör även kampen föras. Ingen kamp för social rättvisa kan väl rimligtvis blunda för och därmed tillåta våld mot en underlägsen grupp?

”As feminist, to comsume raped and tortured non-human animal bodies, while fighting against rape culture, seems a topic worthy of discussion.” -Aph Ko, antirasistisk, feministisk och vegansk forskare och skribent.

Källor:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar